Hur andas mångfotingar

  • Hur många ben har en tusenfoting
  • Hur länge lever en tusenfoting
  • Tusenfoting giftig
  • hur andas mångfotingar

    • •


    Svampdjuret Haliclona urceolus. Vattnet drivs in genom de små öppningarna på sidan av kroppen (ostierna) och lämnar djuret via de översta stora öppningarna (oscula). Se vidare texten nedan. Courtesy of Bernard Picton and the National Museums Northern Ireland and its licensors, under this CC License.

    Hur andas svampdjur?

    Svampdjur har inget andningsorgan och inget blodomlopp. Deras kropp innehåller emellertid ett omfattande nät av kanaler genom vilka havsvatten strömmar. Vattnet drivs in i djuret genom ingångsöppningar, vidare genom kanalerna och sedan ut ur djuret genom utgångsöppningar. Vattenströmmen åstadkoms med hjälp av små hårliknande utskott, som rör sig fram och tillbaka. Dessa utskott kallas gissel eller flageller och sitter på celler som kallas koanocyter. Många svampdjur kan på 10-20 sekunder tranportera en volym vatten lika s

    •

    Mångfotingar

    Mångfotingar (Myriapoda) är marklevande leddjur med långsträckt kropp och många ben. Antalet benpar varierar från 8 upp till 653 beroende på art. Mycket unga individer kan dock ha färre ben. De hittas främst under stenar och förna på marken. Antalet kända arter uppgår till 15 500, varav 90 lever i Sverige.[1] Den största gruppen bland mångfotingarna är dubbelfotingarna med cirka 11 000 arter.

    Mångfotingar kallades tidigare allmänt för tusenfotingar, men detta senare begrepp tappar alltmer terräng.[källa behövs] Det latinska namnet Myriapoda härrör från ordet myriad (10 000), och syftar på de många benen. Den ordstammen är dock för nästan alla arter missvisande eftersom högsta antal ben uppgår till 750[2], hos arten Illacme plenipes. Först året 2021 upptäcktes med Eumillipes persephone en art i understammen som har 1306 ben.[3]

    Mångfotingar är uppdelade i olika "segment" som tillhandahåller två eller fyra ben, beroend

    •

    Ryggradslösa djur (evertebrater)

    Fästingar

    Fästingar är samlingsnamnet för en grupp små spindeldjur (de är alltså inte insekter). Fästingar är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur och fåglar, samt ibland även från reptiler och groddjur. De flesta fästingar som angriper människor, men även hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing, Ixodes ricinus. Det finns även andra fästingarter som kan angripa oss, men ca 95 % av alla angrepp sker av vanlig fästing. I Sverige finns vanlig fästing i hela Götaland, nästan hela Svealand och, mer sällsynt, utefter norrlandskusten upp till Umeå. De senaste trettio åren har den även börjat sprida sig inåt i Norrland.

    Fästingar genomgår flera livsstadier – ägg, larv, nymf, vuxen. Det första aktiva stadiet, larven, blir ca 0,5 mm lång. När den kläcks ur ägget har den 6 ben, och behöver en blodmåltid innan den kan bli nymf. När den sugit sig full med blod, släpper den taget och ramlar ner på marken. Här ömsar den hud, och öve