Hur många älmhult

  • Älmhult kommun wiki
  • Orter i älmhults kommun
  • Älmhult kommun
  • hur många älmhult

    • •

    Älmhult

    För andra betydelser, se Älmhult (olika betydelser).

    Älmhultuttal (fil) är en tätort i Småland, centralort i Älmhults kommun i Kronobergs län.

    Historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Medeltiden till 1800-talets mitt

    [redigera | redigera wikitext]

    Älmhult bestod ursprungligen av en bondgård längs en gammal förbindelseled mellan Sverige och Danmark, vilken existerande redan under medeltiden. Den äldre forntida gården låg öster om den senare, i det som idag är Haganäsparken, men flyttades vid okänd tidpunkt. Gården, som var en skattegård, är belagd i skriftliga historiska källor ifrån 1545.[7] Gården tillhörde Stenbrohults socken. I Älmhult anlades under 1660-talet ett gästgiveri, i samband med att vägen förbi gården byggdes ut till en ny nord-sydlig riksväg. Den förste kände gästgivaren var Jöns Andersson (kallad "Jöns Pinkare"), en driftig person som även var kopparslagare, länsman och kyrkvärd. År 1676 ägde delar av den så kallade Loshultskuppen r

    •

    Lista: Här är områdena där befolkningen växer i Älmhult

    Älmhults kommunBefolkning

    Det bor fler i Älmhults kommun än för ett decennium sen. Och kommunen växer i fem av sex områden.

    Den senaste tioårsperioden har Älmhults kommun ökat sin befolkning med 15 procent – från 15 759 personer i slutet av 2013 till 18 092 vid årsskiftet. Det är den största procentuella ökningen i Kronobergs län.

    Men det växer inte överallt i kommunen. Det visar sig när när Newsworthy samlar SCB:s befolkningsdata från tio år för att se hur kommunen utvecklats. Medan området Älmhult östra har ökat invånarantalet med 1 101 personer – 71 procent – har Diö-Liatorp i princip legat still befolkningsmässigt.

    •

    Det här är Älmhult

    Älmhults historia

    Nuvarande Älmhults kommun är geografiskt sex äldre socknar: Härlunda, Virestad, Stenbrohult, Pjätteryd, Göteryd och Hallaryd. När den första kommunalförordningen trädde i kraft år 1862 blev socknarna ombildade till egna kommuner.

    Det som kom att ändra kartan radikalt var anläggningen av järnvägen som skedde under 1860-talet. Fem järnvägsorter i nuvarande Älmhults kommun fick under 1800-talet tågstopp och en av dem var Älmhult som blev ett planlagt stationssamhälle med större station. Här skedde byte av personal, påfyllnad av bränsle, underhåll och reparation av tåg. Järnvägen var en stor tillväxtfaktor och statussymbol för Älmhult som skapade nya möjligheter för handel och service. En rad hantverkare och småindustrier slog upp sina portar.

    Tillströmningen av folk ökade och hus började byggas. I och med det ökade även behovet av regler och lagar. Tidens stora risker var hälso- och brandfaror och på 1880-talet kom de första stadgorna i stations

    Område20132022FörändringFörändring i procent
    Älmhult östra1 5492 650+1 101+71 % ▲
    Älmhult västra3 7704 280+510+14 % ▲
    Älmhult norra2 0932 376+283+14 % ▲
    Älmhult sydöstra1 8441 991+147+8 % ▲
    Älmhults omland5 0005 284+284+6 % ▲