Hur kommer väte


  • Lagra vätgas problem
  • Vätgas bränslecell
  • Vad är vätgas
  • hur kommer väte
  • Väte

    För andra betydelser, se Väte (olika betydelser).
    Väte


    Lila glöd i sitt plasmatillstånd

    Emissionsspektrum
    Generella egenskaper
    Relativ atommassa1,008 (1,00784–1,00811)[1][2]u
    UtseendeFärglös i gasform
    AllotroperDiväte (H2)
    Fysikaliska egenskaper
    Densitet0,08988[3] g/dm3(0 °C; 101,325 kPa)
    – flytande, vid smältpunkten70 g/dm3 (fast: 76,3 g/dm3)
    – flytande, vid kokpunkten70,99 g/dm3
    AggregationstillståndGas
    Smältpunkt13,99 K (−259,16 °C)
    Kokpunkt20,271 K (−252,879 °C)
    Trippelpunkt13,8033 K (−259,3467 °C)
    7,041 kPa
    Kritisk punkt32,938 K (−240,212 °C)
    1,2858 MPa
    Molvolym22,42 × 10−3m³/mol
    Smältvärme0,05868 kJ/mol
    Ångbildningsvärme0,44936 kJ/mol
    Specifik värmekapacitet14 304 J/(kg × K)
    Molär värmekapacitet28,836 J/(mol × K)
    Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
    Te. (K) 15 20
    Atomära egenskaper
    Atomradie2

    Vätgas är det enklaste och lättaste grundämnet i det periodiska systemet, med atomnumret 1. Det består av en enda proton och en enda elektron och utgör omkring 75% av allt synligt universums massa. Vätgas är en viktig komponent i universum och finns i stora mängder i stjärnor, inklusive solen, och gasjättar som Jupiter.

    Vad är vätgas?

    Vätgas är det enklaste och lättaste grundämnet i det periodiska systemet. Det består av en enda proton och en enda elektron, och dess kemiska beteckning är H. Vätgas är en färg- och luktlös gas vid rumstemperatur och tryck.

    Vätgas har många användningsområden, bland annat som bränsle i bränsleceller för att producera elektricitet, i kemiska processer som tillverkning av ammoniak och metanol, och som raketbränsle. Eftersom vätgasen är en ren energikälla som endast producerar vatten när den förbränns, anses den vara en lovande alternativ energikälla för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringar.

    Läs mer: E-metanol – För l

     


    Väte, även kallat hydrogen, är det lättaste och vanligaste grundämnet i universum och har det kemiska tecknet H. Dess halt i jordens atmosfär är dock bara 0,55 ppm (parts per million). Vid jordytan förekommer fritt väte normalt som en tvåatomig gas med den kemiska beteckningen H2

    Väte upptäcktes 1766 av den engelske kemisten och fysikern Henry Cavendish, som fann att en brännbar gas utvecklas när metaller löses i syror. Senare visade han att vatten bildas vid förbränning av denna gas. Det nyupptäckta grundämnet gavs därför namnet hydrogen, som betyder vattenbildare på grekiska. Svenska vetenskapsmän valde dock att använda namnet väte.

    EGENSKAPER


    Vätgas är en färglös, luktlös och icke giftig gas, som är mycket lättantändlig och brandfarlig. Den brinner i luft med en blekt blå, n&aum