Hur kommer väte
•
Väte
- För andra betydelser, se Väte (olika betydelser).
Väte | |||||||||||
Lila glöd i sitt plasmatillstånd Emissionsspektrum | |||||||||||
Generella egenskaper | |||||||||||
Relativ atommassa | 1,008 (1,00784–1,00811)[1][2]u | ||||||||||
Utseende | Färglös i gasform | ||||||||||
Allotroper | Diväte (H2) | ||||||||||
Fysikaliska egenskaper | |||||||||||
Densitet | 0,08988[3] g/dm3(0 °C; 101,325 kPa) | ||||||||||
– flytande, vid smältpunkten | 70 g/dm3 (fast: 76,3 g/dm3) | ||||||||||
– flytande, vid kokpunkten | 70,99 g/dm3 | ||||||||||
Aggregationstillstånd | Gas | ||||||||||
Smältpunkt | 13,99 K (−259,16 °C) | ||||||||||
Kokpunkt | 20,271 K (−252,879 °C) | ||||||||||
Trippelpunkt | 13,8033 K (−259,3467 °C) 7,041 kPa | ||||||||||
Kritisk punkt | 32,938 K (−240,212 °C) 1,2858 MPa | ||||||||||
Molvolym | 22,42 × 10−3m³/mol | ||||||||||
Smältvärme | 0,05868 kJ/mol | ||||||||||
Ångbildningsvärme | 0,44936 kJ/mol | ||||||||||
Specifik värmekapacitet | 14 304 J/(kg × K) | ||||||||||
Molär värmekapacitet | 28,836 J/(mol × K) | ||||||||||
| |||||||||||
Atomära egenskaper | |||||||||||
Atomradie | 2 • Vätgas är det enklaste och lättaste grundämnet i det periodiska systemet, med atomnumret 1. Det består av en enda proton och en enda elektron och utgör omkring 75% av allt synligt universums massa. Vätgas är en viktig komponent i universum och finns i stora mängder i stjärnor, inklusive solen, och gasjättar som Jupiter. Vad är vätgas?Vätgas är det enklaste och lättaste grundämnet i det periodiska systemet. Det består av en enda proton och en enda elektron, och dess kemiska beteckning är H. Vätgas är en färg- och luktlös gas vid rumstemperatur och tryck. Vätgas har många användningsområden, bland annat som bränsle i bränsleceller för att producera elektricitet, i kemiska processer som tillverkning av ammoniak och metanol, och som raketbränsle. Eftersom vätgasen är en ren energikälla som endast producerar vatten när den förbränns, anses den vara en lovande alternativ energikälla för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringar. Läs mer: E-metanol – För l • Väte upptäcktes 1766 av den engelske kemisten och fysikern Henry Cavendish, som fann att en brännbar gas utvecklas när metaller löses i syror. Senare visade han att vatten bildas vid förbränning av denna gas. Det nyupptäckta grundämnet gavs därför namnet hydrogen, som betyder vattenbildare på grekiska. Svenska vetenskapsmän valde dock att använda namnet väte. |