Hur vi använder strålning
•
Vad vet du om joniserande strålning?
Henrik Sundström förklarar vad strålning egentligen är;
- Synligt ljus är förmodligen den typen av strålning vi alla är mest bekanta med. När strålning nämns i dagligt tal och media kopplat till sjukvård, kärnkraft eller atombomber syftas det dock ofta till joniserandestrålning. Detta är fotoner och partiklar med så pass hög energi att de kan slå loss elektroner från atomkärnor och bilda joner, vilket är positivt eller negativt laddade atomer som blir reaktiva.
- Inom hälso-och sjukvård är röntgenstrålning och gammastrålning de mest förekommande typerna av joniserande strålning, men även olika typer av partikelstrålning förekommer. Röntgen och gamma är båda fotoner, alltså en typ av ljus, där skillnaden är att gammastrålning är en produkt av radioaktivt sönderfall och röntgenstrålning produceras genom röntgenrör. Icke-joniserande strålning används också inom hälso- och sjukvård genom till exempel radiofrekventa fält inom magnetresonanstomogr
•
Radioaktivitet på gott och ont
I mitten av juli 1945 provsprängdes den första kärnladdningen i en öken i USA.
Bara tre veckor senare använde kärnvapen för första gången i krig. Amerikanska plan släppte två bomber laddade med radioaktiva ämnen över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki.
I Hiroshima dödades omkring 100 000 personer av tryckvågen från explosionen, strålningen och de bränder som följde.
I Nagasaki dog närmare 70 000 personer. Flera av de överlevande dog senare av cancer som de fått på grund av strålningen.
Kärnvapen har inte används i krig sedan dess, men fortfarande finns de i flera länder.
Flera tusen provsprängningar har gjorts för att utveckla vapen. Varje gång har Hiroshimas borgmästare skickat telegram till det ansvariga landet och vädjat om att alla kärnvapen ska förstöras. Många av världen har skrivit på avtal om att inte genomföra fler provsprängningar, men avtalen är inte påskrivna av alla de som faktiskt har kärnvapen.
•
Radon och strålning
Radon i inomhusluften är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter tobaksrökning). Strålsäkerhetsmyndigheten har uppskattat att radon i inomhusluft orsakar cirka 500 lungcancerfall per år i Sverige. Risken att drabbas av lungcancer är proportionell mot radonhalten i den luft man andas in och exponeringstiden. De flesta av de som drabbas av lungcancer från radon är rökare eftersom exponering för både radon och rökning ökar risken för lungcancer. Det är radonets sönderfallsprodukter som främst orsakar skador på lungorna.
Radonhalten bör inte överstiga 200 Bq/m³ i bostäder, skolor och allmänna lokaler (referensnivå enligt Strålskyddsförordningen). Risken med radon betraktas som linjär, vilket innebär att en radonhalt på 400 Bq/m3 är dubbelt så farlig som 200 Bq/m