Hur tar man sänkan

CRP - Blodprov för att påvisa inflammation

Om en läkare misstänker att du har en inflammation i kroppen finns det flera olika blodprover som kan användas för att påvisa att så är fallet. Ett av de vanligaste förekommande blodprover som används är markören C-reaktivt protein (CRP) som i folkmun kallas för snabbsänka. Anledningen till att mäta CRP är för att din kropp frisätter ämnen som cytokiner och C-reaktivt protein (CRP) som motreaktion vid en pågående inflammation och/eller infektion. Förhöjda nivåer av CRP indikerar därmed förekomst av inflammation i kroppen och till viss del även omfattningen.

Blodprover vid infektion och inflammation

• Lymfocyter:Lymfocyterär en typ av vita blodkroppar som utgör en central del av kroppens immunförsvar. Dessa celler bildas inte medfött, utan skapas som respons på angrepp från bakterier, virus, parasiter och andra främmande ämnen. Genom att mäta lymfocytvärdet i blodet kan man få en in

  •

  Sänka (SR) är en klassisk metod att mäta hur snabbt blodkropparna sjunker nedåt i ett rör under 1 timma. Fenomenet orsakas av att röda blodkroppar bildar s k myntrullar vid förändringar i halterna av vissa plasmaproteiner (högmolekylära proteiner; speciellt fibrinogen och immunglobuliner). Metoden beskrevs först av Robin Fåhraeus och utvecklades senare (1921) av Alf Westergren.

  Förhöjd SR är ett ospecifikt fynd och kan orsakas av en mängd sjukdomar, men även av andra tillstånd. Internationellt anses SR vara av tveksamt kliniskt värde med undantag för att styra behandling vid temporalisarterit, polymyalgia reumatica samt reumatoid artrit. I Sverige har SR traditionellt sett använts som en sjukdomsmarkör och metoden har fortfarande en plats inom rutinsjukvården.

  Normalvärden för SR

  • Kvinnor < 20 mm

  • Män < 15 mm

  Mini-SR ger något högre värden.

  Rörets läge, eventuellt drag och analystemperatur kan påverka resultatet.

  •

  En vanlig sänkningsreaktion (SR) mäter antalet millimeter som de röda blodkropparna (erytrocyterna) sjunker på en timme.
  Snabbsänkan mäter istället halten av ett ämne i blodet (C-reaktivt protein), som ökar vid inflammationer och när vävnader i kroppen bryts ner. 
  I en jämförelse med sänkan stiger CRP snabbare vid inflammationer och normaliseras också mycket snabbare när man blivit frisk.
  En helt frisk person har som regel en snabbsänka (P-CRP) under 3, däremot anses värden under 5 inte vara av kliniskt betydelse under ett akut sjúkdomsförlopp varför man ej mäter lägre än 5 i denna analys.

  • Vid vanliga förkylningar eller urinvägsinfektioner ser man ett normalt CRP, det vill säga under 10. 
  • Vid bakteriella infektioner som påverkat vävnaderna mer brukar CRP vara kring 50 eller högre. 
  • Det är en glidande övergång från normalt till sjukligt. Värden på över 200 förekommer vid kraftiga inflammationer.

  Vid virussjukdomar stiger CRP mindre än vid bakterieinfekt