Hur går genetik till
•
Genetiska analyser
En genetisk analys (gentest) innebär att man skaffar information om en individs arvsanlag (gener) utifrån ett blod- eller annat vävnadsprov. Informationen kan inhämtas antingen genom att analysera kromosomuppsättningen hos en individ (kromosomanalys) eller genom att analysera själva DNA-sekvensen i enskilda gener/genregioner. Man kan också analysera biomarkörer som påvisar förekomst av vissa genvarianter. Ett genetiskt test kan variera i omfattning från endast en punktmutation upp till en individs hela genom.
Gentester kan utföras för att diagnostisera sjukdom eller risk för sjukdom som beror på kromosomavvikelser eller förändringar i en eller flera gener. Gentester inom sjukvården utförs framför allt när man känner till att en viss sjukdom förekommer i en persons familj. De kan också utföras när en person utan känd risk får en sjukdom och man vill undersöka om det finns en genetisk bakgrund. Två speciella användningsområden av gentester är fosterdiagnostik och
•
Om GMO (genetiskt modifierade organismer)
EU‑länderna och nationella myndigheter fattar beslut om GMO
Beslut om att använda GMO kommersiellt (till exempel att sälja GMO-produkter) fattas gemensamt av EU‑länderna. Sådana tillstånd gäller i hela EU. För odling kan dock ett EU‑land besluta att ett tillstånd inte ska gälla på sitt territorium.
Varje EU‑land beslutar själv vilka GMO som får användas i fältförsök och i laboratorier, växthus, stall och andra inneslutna miljöer.
Jordbruksverkets ansvar för GMO
I Sverige är ansvaret för verksamheter med GMO uppdelat mellan olika myndigheter. Jordbruksverket har ansvar för
- genetiskt modifierade djur och växter som lever på land (utom vissa skogsträd)
- användning av GMO som foder.
Vi bedömer ansökningar om att forska på, odla, importera och hantera genetiskt modifierade växter och djur. Dessutom kontrollerar vi GMO‑verksamheter, ger ut föreskrifter och deltar i diskussioner på EU-nivå inom vårt ansvarsområde.
Kommentera ansökningar
•
Genterapi och genredigering
Med avancerade terapier (så som till exempel ATMP), eller tekniken CRISPR/Cas9, kan man förändra gener, exempelvis för att behandla eller förhindra svåra sjukdomar. Man skiljer på genförändringar som görs på kroppsceller för att behandla sjukdomar (somatisk genterapi) och på sådana genförändringar som görs på befruktade ägg och därmed kommer att gå i arv.
Att utföra ärftliga genförändringar hos människor väcker etiska frågor, exempelvis om medicinska risker och om konsekvenser av att tillåta tekniken på längre sikt. Den snabba forskningsutveckling som följt av tekniken CRISPR/Cas9 har aktualiserat debatten om var man bör dra gränsen för den genteknologiska forskningen. Flera internationella forskargrupper har varnat för att utvecklingen går för fort och vissa vill att man ska avstå från forskningsförsök med CRISPR/Cas9 på befruktade ägg.
Under hösten 2021 ordnade Smer ungdomsdialoger om genredigering, se den speciella webbsidan om detta.