Hur låter bebis joller
•
Så avgör du om ditt barn jollrar normalt
Ljuden på barnen kommer från Karolinska institutet. I den första videon hörs ett barn med normalt joller. Vanliga ljud är ”dä”, ”da-da”, ”ba-ba” och ”ma-ma”.
I den andra videon, som du hör om du trycker åt höger i videosnurran här ovanför, hörs ett barn med ”onormalt” joller.
Kan inte säga ”dä dä”
Det är ett barn med opererad gomspalt. Det kan låta som att barnet skriker, men det är jollret som låter så. Barnet kan inte säga ”dä dä”, ”mä, mä” eller liknande ljud som barn normalt kan i den åldern.
En missbildning eller defekt i munnen, som gomspalt, begränsar utförandet av stavelsejoller. Barn som inte hör eller hör dåligt får ingen eller inte tillräcklig återkoppling på sitt ljudande, enligt professor Anette Lohmander.
– Det vi vet är att det kan finnas ett samband mellan en avsaknad av det här typiska jollret vid den åldern och senare svårigheter med tal- och språkutvecklingen. Och då tycker vi att man bör träffa en logoped som får o
•
De allra flesta barn säger sina första ord runt 1-1,5 år. Men långt innan dess har de kommunicerat med oss och också förstått många av våra ord. Barnets första kommunikation är skrik, blickkontakt, leenden och skratt. Barnet har redan från början en preferens för att titta på mänskliga ansikten och kan faktiskt härma grimaser redan som nyfödd. Det nyfödda barnet har också visat sig ha en preferens för sin mammas röst och det språk som mamman talar och som barnet hörde i fosterlivet.
Barnet börjar utveckla tidig kommunikation redan som nyfödd. Hur vi vuxna svarar på och förstärker det lilla barnets signaler är avgörande för barnets kommunikativa utveckling. Om vi ger respons på barnet signaler; om vi byter blöja eller låter barnet kissa om det är vått; om vi ger mat när barnet är hungrigt, om vi ler mot ett leende och mot blickkontakt, om vi kelar och ger närhet och på andra sätt tillfredsställer barnets behov och svarar på dess signaler, då hjälper vi barnet att utveckla förmågan
•
Joller
Joller är nästan alla de förändringar i rösten (ton och intensitet) som ett spädbarn gör. Undantaget är skrik, missnöjesljud, hicka och liknande. Joller är ett förstadium till talet.
Med jollerperioden avses den prelingvistiska perioden, alltså perioden från födseln till dess att barnet yttrar sina första meningsfulla ord, vanligtvis vid cirka ett års ålder.[1] Omkringliggande tal formar den struktur av ljud och fonetiska mönster som barnet sedermera använder som norm i sitt talade språk.
För att kunna jollra normalt och på det sätt som kan förväntas av ett barn i en viss ålder krävs att spädbarnet ska kunna höra sina egna ljud, samt att barnet kan höra och se andra tala. Det vill säga att det har både auditiv och visuell perceptionsförmåga.
Till exempel använder blinda barn mer sällan bokstäverna m, p, b, f, v (labialakonsonanter) som ger visuella ledtrådar, och döva barn använder inte ljud som las, das och mas (kanoniskt joller) under det första året.