Hur stor är moln
•
Forskargrupp Moln, luftens partiklar och gaser
This page in English
En fortsatt förändring av atmosfärens innehåll av växthusgaser och partiklar beräknas ge en framtida och för människan farlig uppvärmning långt över 1,5°C jämfört med förindustriell nivå. Dock är det osäkert hur stor del av uppvärmningen som maskeras av partiklarnas avkylande effekt och särskilt partiklarnas påverkan på molnens utbredning och egenskaper.
This page in English
Foto: Marianne Lagerklint/MISU/Stockholm
Mer forskning behövs om partiklarnas källor, hur de bildas och transporteras i atmosfären och hur partiklar och gaser samverkar med moln, nederbörd och solstrålning.
Vi kan idag säkert påvisa att klimatet blir allt varmare. Det är också otvetydigt att mänskligt inflytande har värmt upp atmosfären. Samtidigt som vi släpper ut koldioxid så släpper vi ur samma skorsten ut stora män
•
Olika typer av moln
Alla moln består av samma saker: vattendroppar eller iskristaller som bildats runt dammpartiklar som svävar omkring i luften. Men alla ser inte likadana ut. Det stämmer! Molnen får olika form och storlek beroende på luften omkring dem – temperatur, luftfuktighet och vindförhållanden gör att olika molntyper bildas. Och olika typer av moln ger olika typer av väder.
Vi tittar närmare på de fyra vanligaste molntyperna. Ser du de där fluffiga molnen som är utspridda över himlen? De ser ut som ... blomkål! Det gör de!
Det är cumulusmoln. Cumulusmoln bildas när varm fuktig luft stiger från marken, kyls ned vartefter den kommer högre upp och kondenserar till vattendroppar. Cumulusmoln bildas på en höjd av under 1000 meter. De är låga moln. Cumulusmoln är inte alltid vita som blomkål, de kan vara gråa också.
Tunna moln som innehåller färre regndroppar släpper igenom mer solljus och upplevs som vita, medan tjockare moln släpper igenom mindre solljus och upp
•
Moln
- För andra betydelser, se Moln (olika betydelser).
Ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.[1] Ett moln kan också innehålla flytande eller fasta gas-, rök- eller stoftpartiklar, som exempelvis härstammar från vulkanutbrott eller sandstormar.[1][2]Dimma skiljer sig från moln endast genom att dimman når ända ner till marken.
Molnbildning utgår vanligen från mycket små partiklar, kondensationskärnor, på vilka vattenånga antingen kondenserar och bildar små droppar eller deponerar och bildar små iskristaller. Iskristaller kan även bildas från frusna molndroppar. En sådan droppe eller kristall ihop med miljoner andra är för oss synlig som moln. Som regel skapas molnen i samband med vertikala luftrörelser, som exempelvis konvektion, luft som tvingas över en högre liggande terräng eller storskaliga luftrörelser i samband med väderfronter.
Molnbildning