Hur stor är kungälv


  • Kungälv - karta
  • Kungälvs kommun telefonnummer
  • Kungälv vägbeskrivning
  • hur stor är kungälv
  • Kungälv

    För andra betydelser, se Kungälv (olika betydelser).

    Kungälv är en tätort i södra Bohuslän, belägen ca 20 km norr om centrala Göteborg där Göta älv förgrenas i Nordre älv. Kungälv är centralort i Kungälvs kommun, Västra Götalands län. Staden passeras av motorvägen på E6, och har en station på Bohusbanan i Ytterby, 4 km väster om centrum.

    Kungälv är hemort för Nordiska folkhögskolan.

    Förhistoria Kungahälla

    [redigera | redigera wikitext]

    Staden låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Kongahälla. Det äldsta kända belägget på namnet Kungahälla är då den engelske munken och historieskrivaren Ordericus Vitalis i mitten av 1130-talet i en förteckning tar upp namnet Coneghella i en förteckning över norska städer. I den ungefär samtida Roskildekrönikan förekommer namnformen Cunnunchelde[7]. Namnet förekommer även i isländska litteraturen såsom Njáls saga från slutet av 1200-talet och Heimskringla, författat omkring 123

    Kungälvs kommun

    Kungälvs kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Kungälv.

    Ett bergigt kustområde med skärgård breder ut sig i väster. Inlandet är kuperat med slättområden som uppodlats samt dalgångar. Närheten till Göteborg påverkar även det lokala näringslivet. I början av 2020-talet dominerades sysselsättningen av den offentliga sektorn.

    Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Sedan 2014 har kommunen styrts av blocköverskridande koalitioner.

    Administrativ historik

    [redigera | redigera wikitext]

    Kommunens område motsvarar socknarna: Harestad, Hålta, Kareby, Lycke, Romelanda, Rödbo (till 1974), Solberga, Torsby och Ytterby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungälvs stad och Marstrands stad som 1863 bildade var sin stadskommun.

    Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunernaHermansby (av de tidigar

    Kungälvs befolkningsutveckling 1570-1995

    Folkmängd i Kungälv 1570-1850

    tabell 1 diagram 1

    Folkmängd i Kungälv 1850-1995

    tabell 2 diagram 2

    Kungälvs andel av rikets stads- och tätortsbefolkning 1650-1995

    tabell 3 diagram 3

    Kungälvs andel av rikets befolkning 1810-1995

    tabell 4 diagram 4

    Födda, döda och födelsenetto i Kungälv 1836-1950

    tabell 5 diagram 5

    Nativitet, mortalitet och relativt födelsenetto i Kungälv 1800-1950

    tabell 6 diagram 6

    Födelsenetto och flyttnetto i Kungälv 1800-1950

    tabell 7 diagram 7

    Relativt födelsenetto och relativt flyttnetto i Kungälv 1800-1950

    tabell 8 diagram 8

    upp

    Tabell 1: Folkmängd i Kungälv 1570-1850

    1570 700
    1610 700
    1650 700
    1690 471
    1730 527
    1770 868
    1810 864
    1850 867

    upp

    Diagram 1: Folkmängd i Kungälv 1570-1850

    Stort diagram

    upp

    Tabell 2: Folkmängd i Kungälv 1850-1995

     StadenTätort
    1850 867 
    1890 989 
    1930 2385 
    1950 396