Hur rör sig rådjur
•
Rådjur
Rådjur (Capreolus capreolus) är ett litet hjortdjur som förekommer i Europa och Mindre Asien.[2] Benämningen på en vuxen hane är bock. Honan kallas för get eller rå, ungdjur under första året kallas kid eller killing, och getter som ännu inte fött kid kallas för smaldjur.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Rådjur är ett litet hjortdjur som väger 20–30 kilogram,[3] och honan och hanen är nästan lika stora. Dess korta päls är till största delen rödbrun under sommaren, gråare under vintern och könen är mycket lika, bortsett från att hanen bär horn under en stor del av året. Hanen har även en hårtofs vid penis.[4] Rådjuret har ett hundskallsliknande varningsläte, och ett svagt visslande kontaktläte.[5]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Rådjur tillhör underfamiljen Capreolinae och släktet Capreolus. Släktet är inom familjen mycket isolerat och det finns inga idag förekommande nära besläktade arter.[6] Släktet Capreolus
•
När bockjakten börjar har mången viltvårdare redan länge tillbringat tid ute i naturen för att där ägna sig åt kikarspaning och naturobservationer. Rådjuren är aktiva tidigt på morgonen och vid solnedgången på kvällen, men visst kan man få se betande rådjur också mitt på blanka dagen. På somliga orter räknar jägarna också rådjuren när de vårinventerar vitsvanshjortarna för att få veta storleken på rådjursbeståndet, strukturen och var råbockarna håller hus.
Jaga selektivt
Om det finns gott om rådjur i trakten får jägarna möjligheter att jaga selektivt. På vårjakten bör jägarna där det går välja unga eller svaga individer. Om stammen däremot är väldigt stark går det också att fälla någon fullvuxen bock. Om jägaren fäller en dominerande bock kan det leda till ommöbleringar i reviren och ett upplöst harem. Där stammen är stark finns det efterträdande bockar som konkurrerar om både honorna och reviret.
Om rådjursbeståndet i trakte
•
Rådjuret – en anpassningsbar överlevare
Vi pratar högt och gärna om älgar, kronvilt och dovvilt. Vi jämför förvaltningsplaner och kastar åsikter hit och dit om de stora klövviltens skadetryck och reproduktion. Det har skrivits spaltkilometer om vildsvinet, för att inte tala om björnen, lodjuret och vargen. Suget efter kunskap när det gäller dessa viltslag verkar aldrig ta slut, där slocknar inte sökarljuset, där verkar aldrig diskussionerna och bråkandet (ja, just bråkandet) ta slut.
Och vid sidan finns det där fullt synligt: rådjuret. Liksom självklart och ständigt närvarande. Vi ser rådjur genom bilens fönster intill vägkanter och på gärden dygnets alla timmar från allra längst ner i söder till överraskande långt upp i norr.
Men det är inte många av oss jägare som pratar högt om hur rådjursstammen ska förvaltas. Rådjuren bara finns där, år efter år. Vi jagar, njuter av jakten och äter av köttet. Det är som att rådjuret är en given resurs, ett ständigt närvarande inslag i na