Urskog, även orörd skog, naturskog, klimaxskog eller primärskog, är en skog som uppnått väldigt hög ålder utan avsevärd mänsklig påverkan, och uppvisar därmed hög biologisk mångfald och säregna ekologiska drag[1][2]. I Sverige talar man främst om naturskog, såsom barrnaturskog[2], lövnaturskog[3] och ädellövnaturskog[4], medan FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) definierar urskog som skogar som naturligt uppkommit med inhemska arter utan synlig påverkan av mänsklig aktivitet och där ekologiska processer tillåts förbli ostörda[5][6] även om definitionen varierar från land till land. Cirka en tredjedel av världens skogar uppskattas vara urskog.[7]
Urskogar och naturskogar är mycket värdefulla för ekosystemtjänsterna de bidrar med, vilket kan stå i motsats till skogsindustrin som önskar skörda virke av hög kvalitet medan somliga söker bevara skogarna i deras ofördärvade tillstånd för r
•
urskog
skog som aldrig har påverkats av människan. Till sådan påverkan brukar man i detta sammanhang inte räkna nedfall av luftföroreningar. Vanligen brukar urskogar förknippas med gammal, grov skog, men principiellt räknas även spontana föryngringar, t.ex. efter icke anlagda skogsbränder, stormar eller andra naturliga störningsregimer, till urskogarna. Likaså är de skogar som uppstår på jungfruligt land, såsom landhöjningskuster, att betrakta som urskogar. Genom att urskogarna utvecklas fritt, kommer successioner och annat att medföra att olika arter får möjlighet att ockupera olika skikt. Växter och djur föds och dör och det organiska materialet byggs upp och bryts ned i en mer eller mindre intern kretsgång i urskogen. Inslaget av t.ex. död ved är således karakteristiskt. Urskogarna innehåller arter som inte får livsrum i produktionsskogar, varför urskogarna också fungerar som ett slags genbank. De är betydelsefulla för bibehållandet av artmångfalden bland både växter och djur. P
•
Gammal skog sällsynt i Österbotten
Mindre än fem procent av Finlands skogar är i dag urskog. Det vill säga orörd skog som fått växa i fred utan mänskliga ingrepp i till och med hundratals år. I Österbotten finns bara små arealer av gammal skog, säger biolog Hans Hästbacka.
- En urskog som man hittar i dag kan vara mellan 200 och 300 år. Tallar kan bli 600 år gamla så de kan bilda mycket gamla urskogar.
När det gäller urskog rör det sig främst om tall och granskog i Finland. Björken blir ungefär 100 år gammal så en urskog som består av björk har ett betydligt kortare livsspann än barrskogen.
Urskogarna har dominerat Finland tidigare och stormar och blixtnedslag har format dem. Men numera finns det bara små arealer urskog kvar. De största arealerna av gammal skog finns i norra och östra Finland. Men också i skärgården kan man hitta mindre områden av urskog.
- Det är vår skyldighet att bevara så mycket som möjligt av den eftersom där finns den ursprungliga skogsnaturen. Sedan fi