Hur många inre
•
Samtliga barn testades med en välkänd problemlösningsuppgift (the Tower of London) tre gånger med fem veckors mellanrum. Grupp 1 före och efter träningsprogrammet och vid en uppföljning och grupp 2 två gånger före träningsprogrammet och en gång efter träningsprogrammet. Under problemlösningsuppgiften så spelades barnen in, och alla yttranden transkriberades och kodades som antingen planeringsprat eller icke-planeringsprat, vem som var mottagare (socialt prat eller privat prat), eller yttranden som var ohörbart "mutter" (t.ex. viskningar, rör på munnen, mumlar).
Resultat: problemlösningsprat ökade efter träningsprogrammet och problemlösningsförmåga förbättrades - och det fanns en relation mellan problemlösningsprat och -förmåga!
Resultaten visade att barnen med DLD hade signifikant mindre problemlösningsprat under Tower of London än barnen med typisk språkutveckling vid tillfälle 1. Generellt så hade också de yngsta barnen mer problelösningsprat än de lite äldre barnen. Resul
•
Referenser (fullständig lista kommer när jag får tid!)
Baron, L. S., & Arbel, Y. (2022). Inner speech and executive function in children with developmental language disorder: Implications for assessment and intervention.Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, 1-15.
Hall, M. L., Eigsti, I. M., Bortfeld, H., & Lillo-Martin, D.(2017). Auditory deprivation does not impair executive func- tion, but language deprivation might: Evidence from a parent- report measure in deaf native signing children. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 22(1), 9–21.
Kapa, L. L. (2021). Improving dimensional change card sort per- formance of preschoolers with developmental language disor- der: Effects of two task variations. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 64(2), 628–634.
Kirkham, N. Z., Cruess, L., & Diamond, A. (2003). Helping children apply their knowledge to their behavior on a dimension- switching task. Developmental Science, 6(5), 449–467.
L
•
Svar av Russell T. Hurlburt, professor i psykologi, University of Nevada, Las Vegas, USA
Att höra musik för sitt inre förekommer definitivt och är vanligt hos många människor. Ett exempel är så kallade öronmaskar. Inre musik förekommer dock inte lika ofta som inre tal eller någon annan av de fem typer av upplevelser som jag har lyft fram som särskilt frekventa. Var och en av dessa kategorier förekommer i cirka en fjärdedel till en tredjedel av alla de provtillfällen som jag analyserat. Inre upplevelser av musik är ungefär en storleksordning mindre vanligt.
Liksom för de fem vanligaste typerna av inre upplevelser kan förekomsten av inre musik hos olika individer variera mellan 0 och 100 procent. Många människor (förmodligen de flesta) hör aldrig inre musik. Vissa människor (förmodligen inte alltför många) hör verkligen musik hela tiden. Övriga ligger någonstans däremellan.
Fråga en forskare
Min forskning tydliggör två allmänna principer. För det första tar människor of