Hur beräknas risken
•
För varje skattning av risk som anges i en vetenskaplig artikel bör det också finnas ett mått på precisionen i denna skattning. Måtten på precision varierar, men har som gemensamt syfte att varna läsaren för fynd som kan bero på slumpen. Gemensamt för de olika precisionsmåtten är också att de bygger på antaganden om urval och distribution, samt att de är specifika för den statistiska modell som används.
Precisionen ökar med fler deltagare och fler händelser. Stora studier ger alltså mer exakta skattningar än små studier. Notera att precisionen inte säger någonting om bias. Detta kan vara ett problem, exempelvis i stora observationsstudier, där precisionen är hög men den interna validiteten kan svikta. Här riskerar vi resultat som är mycket exakta men där skattningen i själva verket avviker från verkligheten.
P-värde
P-värdet är det mest använda precisionsmåttet inom medicinsk vetenskap. Det anger sannolikheten att erhålla ett observerat resultat eller ett mer extremt resultat om
•
Risk - ett mångtydigt begrepp
Risk är ett begrepp som ofta används på olika sätt i vardagen. Men när myndigheter skriver om risk händer det att de ger riskbegreppet en entydig definition och sedan inte använder det enligt den definition de gjort. Detta gör att myndigheters kommunikation kring risk inte alltid är så tydlig som den skulle behöva vara. Max Boholm och hans kollegor har studerat myndigheters definitioner av risk inom ramen för forskningsprojektet Svenska myndigheters riskkommunikation.
Myndigheter som ska kommunicera risker till allmänheten behöver göra detta på ett så tydligt sätt som möjligt, och det var därför ett intressant ämne för projektgruppen att undersöka.
- Inom forskningsfältet risk figurerar olika definitioner av risk och många är ganska dåliga och har oklara utgångspunkter, säger Max Boholm.Forskarna studerade hemsidorna för ett tjugotal olika myndigheter som definierade begreppet risk och fann inte mindre än fjorton olika definitioner.
Forskarna
•
Att mäta insjuknande, risk och förekomst: incidens, prevalens, relativ risk & absolut risk
Om är intresserad av en specifik sjukdom eller ett tillstånd är det som regel viktigt att veta (1) hur många som har sjukdomen/tillståndet; (2) hur många nya fall som uppkommer inom en viss period samt (3) hur stor risken är att man drabbas av sjukdomen/tillståndet. Dessa tre frågor kan tyckas snarlika men det finns avgörande skillnader och dessutom finns det nyanser av varje.
Prevalens: andel som har tillståndet (eng. prevalence)
Prevalens utgör ett enkelt matematiskt problem. Andelen individer som har sjukdomen/tillståndet kan uttryckas som ett bråk, enligt följande:
Prevalens = nantal sjuka / Npopulationsstorlek
Om man undersöker en population med 100 individer och 10 av dessa har sjukdomen/tillståndet som studeras, så är andelen:
10/100=0.1
Det innebär att prevalens är en proportion, vilket kan uttryckas som en procentsats:
0.1 = 10%
För att beräkna prevalens