Hur lång är celler
•
De minsta biologiska enheterna som bygger upp allt liv på jorden är celler. Alla djur växter och de flesta svampar är flercelliga organismer. Det finns också encelliga organismer som består av en enda cell, till dessa hör till exempel bakterier.
Flercelliga organismer har vad som kallas eukaryota celler. Det är komplexa celler som kännetecknas av att cellens DNA ligger inuti en cellkärna och att det finns organeller som sköter cellens funktioner. De flesta encelliga organismer utgörs av en prokaryot cell som har en enklare struktur utan cellkärna och organeller.
Encelliga organismer har oftast prokaryota celler
Bakterier och arkeér är prokaryota organismer och består av en enda prokaryot cell. Runt cellen finns en skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter och saknar de flesta organeller och cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs av en k
•
Leva och låta dö – tema celldöd
Varje sekund dör det en miljon celler i dig. På ett dygn blir det ungefär 1,2 kilo celler som dör i din kropp. Men det är inget att oroa sig över. Tvärtom så skulle det verkligt allvarliga vara om cellerna i din kropp inte dog. Celldöden är nämligen en fullständigt naturlig del av kroppens återanvändning av cellulära byggstenar och i sig självt faktiskt en förutsättning för livet. Läs den första artikeln i ett tema om celldöd från tidningen Medicinsk Vetenskap.
Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nummer 2, 2014.
Gamla och trasiga celler måste bort. Delar av celler som har gått sönder, eller inte blev rätt från början, måste bort. Celldöd är alltså en mycket viktig del i kroppens kvalitets- och renhållningssystem som rensar bort det gamla och trasiga och ersätter det med nytt.
Problemen uppstår istället när det blir något fel på celldödsprocessen. Som till exempel vid cancer då cellerna vägrar att dö och växe
•
Nu får vi stenkoll på alla våra celler
Kroppen runt – några celltyper
Alla kroppens celler bär på samma DNA. Deras karaktär bestäms av vilka gener som är aktiva och på så sätt avgörs celltypen. Vi listar fem celler med karaktär.
Radiala gliaceller
De visar vägen. De radiala gliacellerna är ursprunget till alla hjärnans celler. De är nödvändiga för att nervsystemets celler ska vandra till sina rätta platser i kroppen under embryoutvecklingen. De kan anta många olika former och funktioner. I vissa delar av den vuxna hjärnan finns de kvar och fortsätter att bilda nya nervceller.
Ependymalceller
De pumpar på. I hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, sitter ependymalcellerna och bildar ett membran mellan hjärnan och ryggmärgsvätskan. Deras viktigaste funktion är att producera och med sina utskott, cilier, pumpa runt ryggmärgsvätskan. Om ependymalceller isoleras fortsätter de mekaniskt att pumpa även utanför kroppen. 1999 upptäckte Jonas Friséns forskargrupp att de också