Hur påverkar gustaf
•
Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö
Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap
Styrelsen för Stiftelsen Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö beslöt vid sitt sammanträde den 27 november under H.M. Konungens ordförandeskap att för år 2025/26 utse professor James Kirchner till den trettionde innehavaren av Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap för år 2025/26. Professor James Kirchner är professor i miljösystemens fysik vid ETH Zürich, Schweiz.
Professor Kirchner har särskilt intresserat sig för hur forskning fokuserar på skogsmarkernas hydrologi, särskilt hur förändringar i nederbörd och snösmältning påverkar grundvattenbildning och hur skogens vattentillgång påverkas av ändrade klimat- och nederbördsförhållanden.
Hans metodologiska kunnande jämte befintliga hydrologiska data från ett litet väl avgränsat avrinningsområde kan förväntas få avgörande betydelse för att förstå mekanismerna bakom de under den s
•
Filosofen som blev framtidsspanare
Efter åtta år som vd på Institutet för framtidsstudier, IFFS, identifierar sig Gustaf Arrhenius fortfarande främst som forskare.
– Det gör mig till en bättre vd. Det här är en icke vinstdrivande stiftelse som ska leverera forskning och forskningsinformation. Vi har över 90 forskare här och jag har inget intresse i sig av att bestämma. Jag vill bara se till att det görs så bra forskning som möjligt.
Släkt med Nobelpristagaren Arrhenius
Att han skulle arbeta inom akademin har det aldrig funnits någon tvekan om. Det kryllar av forskare i släkten, som han själv uttrycker det. Hans farfars far var Svante Arrhenius, förste svensk att få Nobelpriset, 1903, i kemi. Hans pappa var professor i toxikologi, hans mamma i arkeologi.
– Ämnesmässigt var det dock lite mer komplicerat, säger Gustaf Arrhenius, idag professor i praktisk filosofi med fokus på moralfilosofi och politisk filosofi.
Han var intresserad av så mycket. Först var det fysik som lockade, s
•
Världens bästa Gustav
Så inleder Johanna Bösseborn texten om sin son Gustav på insamlingssidan hos Hjärnfonden. För när den så lekfulla och busiga Gustav var 8 år blev allt plötsligt väldigt annorlunda. Johanna berättar:
– Gustav var en väldigt livlig, sprallig och rolig kille. Han var en sådan person som både barn och vuxna drogs till för det hände alltid så mycket skoj omkring honom.
De första åren i förskolan och förskoleklassen gick strålande och Gustav lärde sig snabbt att läsa och räkna och hade många kompisar. Men i ettan förändrades något. Han hade en hel del ”myror i brallan” som många barn har, men det var ändå något som inte stämde. Framför allt när han skulle leka med kompisar. Gustav började få svårt att rätta sig efter regler och Johanna och hennes man märkte hur kompisarna backade undan, de ville inte leka med Gustav längre.
– Vi var ju såklart oerhört ledsna för hans skull. Och samtidigt som kompisarna slutade höra av sig så blev det konflikter på hemmaplan när h