Hur bildas havsförsurning

REKOMMENDATIONER

• Verka för hårdare utsläppsmål för koldioxid för att minimera havsförsurningens konsekvenser i enlighet med Agenda 2030-målet 14.3.
• Utvidga mätprogrammen för försurning till att omfatta både öppet hav och kust. Högkvalitativa och sammanhängande längre tidsserier för alla delar av året och i alla delar av Östersjön ger ett mer gediget underlag för åtgärdsbeslut.
• Öka takten i åtgärdsarbetet för att minska problem med övergödning, överfiske och utsläpp av farliga ämnen. Många arter kan klara sig i surare vatten men deras motståndskraft och återhämtningsförmåga att klara ytterligare påfrestningar minskar.
• Samordna styrmedel och åtgärder mot ovan nämnda problem. Havsmiljöperspektivet behöver integreras i förvaltningsåtgärder på land för att stärka Östersjöns motstånds- kraft mot framtida försurning.
• Utred förbud mot utsläpp av fartygs skrubbervatten för att främja utvecklingen av lågsva

  •

  Försurning av sjöar och vattendrag

  Svavel från kol och olja ger surt regn

  Kol, olja och naturgas benämns fossila bränslen. Fossila bränslen innehåller en mindre mängd svavel. I samband med förbränning frigörs svavel i form av svaveldioxid (SO2). Om rökgaserna inte renas sprids svaveldioxid till atmosfären där den omvandlas till svavelsyra, vilket sänker pH-värdet. I atmosfären kan de sura ämnena transporteras hundratals kilometer innan de når marken med nederbörd och vindar.

  Vegetationen motverkar kvävets försurningseffekt

  Kvävets roll i försurningen är mera komplex. Kväveoxider (NOx) släpps ut vid all typ av förbränning, vilket beror på en reaktion med det kväve som naturligt finns i luften. Kväve når marken i form av nitrat (NO3), vilket är ett begärligt växtnäringsämne. Kväveoxider bidrar därför bara till försurning i ett läge där vegetationen inte förmår att ta upp mera kväve. Detta brukar benämnas kvävemättnad.

  Indirekt kan dock kvävets gödande effekt bidra till försurning

  •

  Havsförsurningen är ett stort problem – men den stör inte korallrevsfiskars beteende

  – Korallrevens fiskar kommer att utsättas för många svårigheter i framtiden på grund av global uppvärmning, men vår studie visar att det inte kommer att bero på förändrade beteenden, säger SLU-forskaren Josefin Sundin som har medverkat i studien.

  Utsläpp av koldioxid leder till havsförsurning och global uppvärmning och även till mer intensiva värmeböljor. Havsförsurningen kan bli ödesdiger för koralldjur och andra organismer som använder kalciumkarbonat för att bilda skelett eller skal, och förhöjda temperaturer kan leda till att koraller bleks och dör. Sådana följder har påvisats i åtskilliga studier gjorda av en rad olika forskarlag, vilket innebär att det råder konsensus i forskarsamhället kring dessa negativa effekter.

  Häpnadsväckande men också motsägelsefulla resultat

  Under det senaste årtiondet har det även publicerats ett antal uppseendeväckande studier där försurning har h