Hur uppstår nya

Naturligt urval

I naturen där inga människor bestämmer vilka djur som ska få para sig kommer de djur som har bäst egenskaper för att överleva ha högre chans att para sig och få ungar.

Bra exempel på detta är vinterdräkten hos en del djur. In norra Sverige blir skogshare, vessla, hermelin och dalripa vita på vintern. I södra Sverige förblir skogsharen och vesslan bruna på vintern, på kontinenten förblir även hermelinen brun på vintern och på brittiska öarna är dalripan brun året om.

Ett speciellt fall är sexuell selektion. Det gäller ju nämligen inte bara att överleva, man måste också få para sig. Och en egenskap som gör att man får para sig behöver inte nödvändigtvis vara en egenskap som gör det lättare att överleva. Dels kan det handla om egenskaper som gör att en hane helt enkelt kan spöa andra hanar genom att vara större och starkare eller ha större horn. Men sexuell selektion kan även verka genom partnerval.

• Påfågelns stjärt är det klassiska exemplet, där en stor stilig stj

  •

  Ny teori förklarar hur nya gener uppstår

  I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar. Hur nya gener uppstår är en central biologisk fråga som sysselsatt forskare under nästan 100 år. Flera olika mekanismer har föreslagits men det är ett obestridligt faktum att nya gener någon gång under evolutionen måste ha uppstått genom att existerande gener duplicerades och att de nya kopiorna därefter förändrades genom mutationer och efterhand lyckades utveckla nya funktioner. En hittills obesvarad fråga är hur den extra kopian av en duplicerad gen kan behållas tillräckligt länge i kromosomen för att de sällsynta mutationer som ger upphov till en ny

  •

  Utdöenden minskar artbildning

  Två biologer vid Umeå universitet har kommit fram till att samma faktorer som ökar risken för att arter dör ut också minskar chansen att nya arter bildas. Deras rön publiceras i dag i aprilnumret av den vetenskapliga tidskriften Evolution.

  Vi ser ofta larmrapporter om att den biologiska mångfalden i världen minskar genom att till exempel djurarter dör ut. Orsakerna till varför arter dör ut diskuteras flitigt, framför allt följderna av människans aktiviteter. Mera sällan diskuteras hur miljöförändringar påverkar hur många nya arter som uppstår.

  Nya arter bildas genom att grupper av individer inom en art med tiden blir så olika att de blir separata arter, oftast definierat genom att de olika grupperna inte längre kan få gemensam avkomma. Skillnaderna kan uppstå på flera olika sätt, till exempel att de blir isolerade från varandra på olika sidor av barriärer som bergskedjor, eller att de genom naturligt urval anpassar sig till olika förhållanden.