Hur stark är kärnis
•
Issäkerhet
En kompis är den bästa utrustningen
Att aldrig ge sig iväg ensam ut på isen är den bästa livförsäkringen. Men oavsett om du är ensam eller i sällskap på isen bör du ha med dig följande utrustning:
- Isdubbar
- Ispik eller isbill
- Räddningslina
- Flythjälp
- Mobiltelefon
Tänk på!
- Barn ska alltid ha sällskap av en vuxen på isen.
- Håll avstånd till den som färdas först. Det minskar risken för att alla samtidigt går igenom isen.
- Hög fart ökar risken att komma långt ut på svag is. Ta det lugnt.
Testa isens tjocklek
Testa isens tjocklek med hjälp av en ispik. Det ska vara minst tio centimeters kärnis för att du ska kunna gå på den. Kärnisen är genomskinlig och hård. Mörkare färg tyder på en tunnare is.
Var försiktig om du ser tjocka drivor av snö, isen kan vara bortsmält under snön. Det finns ingen helt säker is. Isen förändras hela tiden, bland annat på grund av väderlek och vattenströmmar. Vårisar är särskilt förrädiska.
Om du hamnar i vattnet
- Vänd dig om mot det h
•
Isen förändras
Den första is som lägger sig är ofta blank kärnis. Kärnisen är klar som glas, men ser ofta mörk ut på en sjö. Svaga områden kan vara svåra att upptäcka i mörk is, och när isen är nylagd kan svagheterna vara många.
Fortsätter kylan i en vecka eller mer blir isen tjock och stabil. Men lokala svagheter kan fortfarande förekomma framförallt där det är strömt, till exempel nära bäckmynningar, i sund och nära uddar och grund.
Äldre is blir ofta snötäckt. Det är därför lätt att tro att all is under snö är tjock. Men snön döljer svagheter som kan vara svåra att se. Snön isolerar och dämpar istillväxten. Under tjockare snödrivor kan isen därför vara uttunnad.
Vid plusgrader försvagas isen och isytan blir ofta blöt och blank. Svagheterna blir svårare att se. Isen försvagas kraftigt nära strömställen, t.ex. vid sund och bäckar, men också under broar, i vass och längs stränderna.
På våren kan isen snabbt försämras av värme och solstrålningen. Den kan snabbt bli farlig under
•
Kärnis
Kärnis är en istyp som uppstår i rent vatten, till skillnad från snöis och kravis. Karaktäristiskt för kärnis är att den växer nedåt, det vill säga ny is bildas i gränsskiktet mellan is och det underliggande vattnet. Kärnis kan bildas på insjöar och kallas då sötvattenkärnis. Kärnis kan även bildas på salt hav. Beroende på havets salthalt kan man kalla den bildade kärnisen för bräckvattenkärnis eller saltkärnis. Bräckvattenkärnis kan bildas i exempelvis Östersjön. Skillnaden mellan dessa kärnistyper är att bräckvatten- och saltkärnisen innehåller fickor med salt.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Kärnisen är förhållandevis stark. Redan 3 cm tjock sötvattenkärnis som flyter på vatten kan (om än med liten marginal) bära en fullvuxen människa. För att tåla den dynamiska belastning som långfärdsskridskoåkning innebär – och gärna med lite marginal – krävs åtminstone 5–6 cm sötvattenkärnis. Bräckvattenkärnis behöver på grund av sina saltfickor vara tjoc