Hur många timmar feberfri
•
Ändrade förhållningsregler kring covid-19
Smittspridningen av covid-19 är mycket hög och fortsätter att öka. Belastningen på hälso- och sjukvården är fortsatt hög. Smittspridningen leder också till risk för personalbrist inom samhällsviktig verksamhet. Detta på grund av att många är sjuka, är hemma för vård av barn eller på grund av förhållningsregler för boende i samma hushåll. Folkhälsomyndigheten har därför beslutat om ett antal förändringar och undantag, som inte bedöms väsentligen öka risken för smittspridning.
Folkhälsomyndigheten gör nu följande regeländringar:
Tiden för att stanna hemma från arbete och skola när någon är sjuk i hushållet kortas till fem dagar, räknat från det att personen i hushållet fick symtom.
Följande grupper undantas från regeln om att stanna hemma från arbete och skola när någon i samma hushåll är sjuk:
• De som har vaccinerats med en påfyllnadsdos (dos tre)
• Personer som har haft covid-19 någon gång under de senaste tre månade
•
Feber
Vad är feber?
Kroppstemperaturen regleras av temperaturcentrum i hjärnan som sitter i hypotalamus. Det fungerar som en termostat som höjer temperaturen när det kommer signaler från olika feberframkallande substanser och faktorer. En högre temperatur innebär att det bildas fler vita blodkroppar som gör immunförsvaret mer effektivt, men feberns betydelse och mekanismerna bakom febern är inte helt kartlagda.
Feber är ofta ett av flera symptom i samband med infektioner och olika sjukdomar, men du kan även ha en förhöjd kroppstemperatur utan att vara sjuk. Kroppstemperaturen stiger tillfälligt när du är fysiskt aktiv och brukar vara högre på kvällen än tidigt på morgonen. Vikt, ålder, årstid och klimat påverkar också. Även hormoner kan spela in – det är vanligt att få högre kroppstemperatur vid mens och under graviditet. När du når en viss gräns för feber innebär det inte per definition att du är eller känner dig sjuk.
Barn får lättare feber än vuxna, men det behöver inte betyd
•
Folkhälsomyndigheten förtydligar sjukregler i förskolan
Den 1 november lättade Folkhälsomyndigheten på de rekommendationer om sjuka barn som gällt under pandemin. Kravet på två symtomfria dagar innan barnen kan komma tillbaka till förskolan byttes mot ett feberfritt dygn. Barn som varit sjuka kan komma tillbaka om de har ett gott allmäntillstånd, även om vissa symtom kvarstår.
Beslutet har diskuterats livligt bland förskolepersonal. Många anställda hade önskat ha kvar de strängare rekommendationerna då man tyckte de var tydliga och höll arbetsplatsen frisk.
En av dem oroas över de nya reglerna är barnskötaren Emma Spiris, på Lergökens ur- och skurförskola i Örebro. Hon tycker det är svårt att avgöra hur pass sjuka barnen får vara för att få komma tillbaka till förskolan.
– Det är väldigt många barn som är sjuka just nu. Då känns det som att barnen kanske har kommit tillbaka med milda symtom lite väl tidigt efter att de varit sjuka, sade Emma Spiris tidigare till KA.
Sjuka