Hur är invandring
•
Myter om
invandring
Nej, det gör vi inte. Forskning har visat att oavsett om man räknar på kort sikt eller på lång sikt, exempelvis en livstid, innebär invandringen betydande kostnader för Sverige.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi kom fram till att invandringen i stort har kostat Sverige upp till två procent av BNP varje år, så åtminstone 100 miljarder kronor.
Den absolut lägsta kostnaden som går att hitta är forskaren Joakim Ruist som räknat ut att en genomsnittlig flykting kostar Sverige 74 000 kronor om året under hela sin livstid.
Pensionsmyndigheten har beräknat att bara kostnaden för grundskyddet till äldre utrikesfödda är 800 000 kronor per person. Om politiken inte ändras kommer denna utgift för utrikesfödda pensionärer växa till 1,2 procent av BNP år 2060, motsvarande över 60 miljarder kronor. Det är alltså mycket dyrt att importera pensionärer till Sverige.
Invandrare är dessutom inte självförsörjande. Entreprenörskapsforum har räknat fram att enbart
•
Att invandra till Sverige
Från arbetskraftsinvandring till asylinvandring
Under 1970-talet gick Sveriges ekonomi sämre och det fanns inte lika många jobb. Då flyttade inte lika många hit för att arbeta. Men många kom hit för att det var konflikter i deras hemländer, till exempel Chile och Iran. De sökte asyl i Sverige. Det var också många som flyttade hit för att få bo tillsammans med sina familjemedlemmar.
1975 beslutade Sveriges riksdag om nya politiska riktlinjer. De nya riktlinjerna gjorde det lättare för invandrare att behålla sitt språk och sin kultur. Invandrare fick rätt att ha tolk när de hade kontakt med svenska myndigheter och i skolan kunde barn få undervisning i sitt hemspråk. Invandringen har skapat mångfald och bidragit till att utveckla det svenska samhället och kulturen.
På 1980- och 1990-talen var det krig och oroligheter på flera platser runtom i världen. Många av de som sökte asyl i Sverige kom från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet, Somalia och dåvarande
•
Sidans innehåll
Under mer än 50 år har invandringen till Sverige varit omfattande. Andelen utlandsfödda i befolkningen är idag hög i en internationell jämförelse. I forskningen kring invandring och arbetsmarknad finns två stora frågor:
Hur lyckas de som invandrar och vad påverkar etableringen?
Forskningen utgår ofta ifrån humankapitalteorin. Den förutsäger att invandrade till en början kommer att ha en svagare ställning eftersom de saknar t.ex. språkkunskaper, men att skillnaderna minskar efterhand. En omfattande litteratur studerar hur dessa mönster har sett ut i olika länder och tidsperioder.
En annan ofta studerad fråga är om diskriminering gör att personer med utländsk bakgrund även på lång sikt löper högre risk för arbetslöshet och har lägre löner. Andra studier fokuserar på vilken roll seg