Hur görs fåret
•
Avvänjningen av lammen bör ske minst två månader innan du räknar med att släppa till baggen. Tackorna behöver denna tid för att återhämta sig efter digivningen och komma upp i lämpligt hull inför betäckningssäsongen. I samband med avvänjningen bör du göra en bedömning av tackornas hull, tänder och juver samt utvärdera eventuella hälsostörningar under gångna säsongen.
Avvänjningen är en viktig tidpunkt för hullbedömning. Tackornas fruktsamhet är beroende av deras kondition vid betäckningen. Tackorna bör vid betäckningen ha en hullpoäng på 3-3,5. För en tacka med dåligt hull efter digivningen tar det 6-8 veckor med optimal utfodring innan hon ökat en hullgrad. Gruppera tackorna efter hullbedömningen så att du kan ge det bästa betet och ev ge extra kraftfoder till de djur som ä
•
Sköta får
Jobbet som fårbonde skiljer sig mellan sommar och vinter. På sommarhalvåret är fåren ute i hagarna och äter av det som växer där. Man säger att fåren går på bete. Då måste bonden se till att de mår bra och har tillräckligt med bete, vatten plus att stängslen är hela. På vintern är det lite mer att göra. Första passet ute i fårhuset börjar vid sextiden på morgonen. Då ser bonden till att fåren får mat, ensilage,hö och kraftfoder samt att det finns tillräckligt med mineraler ochsaltsten. Fåren går gärna ute även om det är vinter.
Får-året
Fåråret skiljer sig beroende på vilka fårraser vi talar om. Här beskriver vi hur Gotlandsfårets år kan se ut. Får-året börjar på hösten, för då släpps baggen in hos tackorna. Under en månad går han runt och betäcker alla tackorna. Han har stenkoll på när de är brunstiga och då har han bara just den dagen på sig att göra dem dräktiga.
Under resten av vintern växer lammen i tackorna, som mest går inomhus i få
•
Om får
Får är sociala djur. De trivs om de får vara med sin flock och beta stora delar av dagen. Tackan knyter an till sina lamm genom att slicka dem intensivt den första timmen, sedan vill de vara tillsammans med resten av flocken.
Människan domesticerade får för ca 8000 till 11 000 år sedan. Precis som nu använde man då fåren för köttproduktion, mjölkproduktion och för deras skinn. Man har sedan med vissa raser bedrivit ett avelsarbete som lett till att fårens pälsar växer onaturligt mycket och ger ull.
Människan har skapat olika fårraser genom avelsarbete. Man har selekterat utifrån om man velat ha kött, mjölk, skinn eller ull och därför ser raserna olika ut. Exempel på raser som används till köttproduktion är texel, leichester, dorset och suffolk. Raser som används för produktion av ull och skinn är till exempel gotlandsfår, gutefår, svenskt finullsfår, ryafår och merino. Det är vanligt att raserna korsas och får används även för mjölkproduktion.
Får är flockdjur och lever