Hur högt ligger stockholm
•
Vattennivån i Saltsjön
Mätningar av havsnivån inleddes år 1774 i Stockholm, vid Karl Johan-slussen, vilket gör mätserien till den längsta i världen. Vattennivån i Saltsjön mäts idag vid två olika punkter i Stockholm. SMHI har en mätstation på Skeppsholmen, vars mätserie inleddes 1889. Stockholms Hamnar mäter vattennivån vid Hammarbyslussen, där även en av mätpunkterna för Mälaren finns. Skillnaden i vattennivå mellan Mälaren och Saltsjön är intressant, främt avseende möjligheten att tappa ut vatten ur Mälaren vid högvatten men också pga risk för saltvatteninträngning.
Indikatorn redovisar årsmedelvärdet för vattennivån i Saltsjön uppmätt vid Hammarbyslussen, angett i Mälarens höjdsystem. Indikatorn visar uppmätt vattennivå samt vattennivån korrigerad för landhöjningen. Landhöjningen är drygt 5 mm per år i Stockholm. Den globala havsnivåhöjningen är idag ca 3,7 mm per år enligt IPCC, vilket för Stockholms del resulterar i att den relativa havsnivån sjunker. Detta förhållande bedöms
•
Nivåskillnad Mälaren och Saltsjön
Skillnaden i vattennivå mellan Mälaren och Saltsjön är viktig, eftersom den påverkar möjligheten att tappa ut vatten ur Mälaren vid högvatten för att undvika översvämning. Nivåskillnaden är också intressant pga risk för saltvatteninträngning när havsnivån är extremt hög. Vattennivån i Saltsjön kan förändras snabbt pga variationer i lufttryck och vindar, medan Mälarens vattennivå förändras mer långsamt.
Diagrammet visar att den genomsnittliga nivåskillnaden mellan Mälaren och Saltsjön har ökat under den senaste 50-årsperioden. Medelvärdet för hela tidsserien är 65 cm, denna nivåskillnad har ökat till 68 cm för perioden 1991-2020. Det högsta värdet för den redovisade tidsperioden uppgår till 82 cm (1996), medan det lägsta var 43 cm (1989).
Den främsta orsaken till att nivåskillnaden ökat är att landhöjningen i Stockholm ännu är större än den globala havsnivåhöjningen, vilket medför att den relativa havsnivån sjunker. Detta förhållande bedöms enligt
•
Höjdsystem
Höjd över havet (H) avser alltså avståndet längs lodlinjen från den aktuella punkten till geoiden.
Vad är ett höjdsystem?
Ett höjdsystem består av ett antal så kallade höjdfixar. För att de ska bli så stabila och varaktiga som möjligt används i första hand fast berg som markeringsunderlag. Varje höjdfix är noggrant inmätt och representerar höjden i det aktuella höjdsystemet på den punkten. Höjdsystemet är också nära förknippat med ett antal parametrar som bland annat definierar höjdsystemets nollpunkt, hur beräkningen av höjderna har gått till och vilket år (epok) som höjderna är giltiga för.
Med tiden påverkas höjdsystemet av en rad yttre faktorer; höjdfixar blir förstörda och de kan röra sig på grund av sättningar i marken. Det inbördes höjdförhållandet mellan höjdfixarna ändras också på grund av landhöjning. En och samma höjdfix som är bestämd i olika höjdsystem kan därför ha olika höjd i de olika systemen. Skillnaden kan också bero på att de olika höjdsystemen t